fuffypuff

Det är något speciellt med min mammas generation. De är helt besatta av bekvämlighet. Vad är bekvämt? Det är ingenting jag brukar tänka på. Visade ett par skor som jag vill ha för mamma, och fick reaktionen "9 cm, lycka till". Samma sak när jag visade skorna jag skulle ha på min förra klass utspring, sen Mandas mottagning och sen skivan. Blev typ 14 timmar i streck i ett par klackar med peeptoe. Inga problem, men mamma, hon var värsta domedagsprofeten. "Du kommer få såååååå ont, du kommer få gå barfota, du kommer att dööööö". Ni förstår. Jag tror ingen i min generation skulle motivera något av sina klädval eller skoval med att det är bekvämt och inget annat. Förutom leggings som används som byxor. Usch och fy. Mamma är en sån som bara har bekväma skor. Går till jobbet i fruktansvärt fula ecco-skor. Ojojoj, så bekväma de är. Jag hoppas att jag aldrig kommer vakna en morgon och tänka "Ecco-skor, underbart. Jag tror jag satsar på brallor med snöre i midjan också." Ja, jag måste klaga på henne för hon dissade skorna och kommer nog inte att betala för dem.