Way back in 93

7.00 Väckarklockan (mobilen) ringer. Jag tänker att jag kan ju snooza till 8 och fortfarande komma i tid.
7.30 Klockan ringer för sjätte gången och jag har lyckats lägga mig på mobilen så jag får världens chock när jag börjar vibrera. Börjar trycka på alla knappar för att bara få den att vara tyst och lyckas stänga av den istället för att bara snooza. Orkar inte göra något åt det.
9.43 Vaknar och kommer på att vi har ju fysik första timmen och vi hade prov förra veckan, så han går säkert inte igenom något nytt. Vilken perfekt anledning till att sova vidare
11.40 Vaknar och är faktiskt lite stolt över att jag komma hinna till dagens andra och sista lektion.

Jag var faktiskt på skolan 12.10 typ, så jag hann dö av tristess på kemilektionen.

Sagor för barnen som är som du

Det är helt otroligt hur fort veckorna går. Känns som det var bara några få dagar sen jag såg Bones och klagade över hur fort veckan gått. Och nu är det alltså dags igen. Rödbetsmuffisarna var supergoda, smakade bara choklad av dom så det kanske är varför.

Jag blir så stressad när jag läser andras bloggar där dom berättar om allt dom gjort i helgen. När har dom tid att göra allt det? :O Har jag tur hinner jag kolla bloggkoll (vägrar kalla det bloglovin), det är liksom allt. Jaja, nu ska jag plugga svenska. Ha det najs.

Idén om rubikssystem dog rätt snabbt



Kolla, nu är det till och med jul hos mig :) Och av 47 förster mittemot så är det endast sju fönster som har stjärnor/avdentsljusstake. Det är ju inte så övernaturligt många, men folk kanske bara är lite sega.

Har bakat rödbetsmuffins med choklad tillsammans med mami. Dom ser goda ut, men jag vet inte riktigt om dom är så himla goda. Dom luktar ganska äckligt och bara idén om att ha rödbetor och choklad i samma muffin är ju minst sagt suspekt. Men vi får se.

Som spårljus över stan

I helgen har jag julfikat med familjen trots att det inte ens är december. Mamma är i vanliga fall hur strikt som helst när det kommer till jultraditionerna. Vi fick till och med en miiiiniliten bit av mormors julkaka och den brukar man inte få se skymten av förrän 24 dec. Vad mer... Jo, Erika har förlovat sig! Min lilla Erika, Bärry, Paris, Bumbum. Jag trodde faktiskt inte att hon skulle vara först, jag hade nog satsat på Elli istället.

När det gäller plugget har jag skrivit nästan hela uppgift tre till rättskunskapen. Jag måste bara prata med min lärare innan jag kan skriva klart den. Uppdraget i samma ämne är lika obörjat som förut. Uppdraget i historia är i alla fall faktadelen klar. Svenskaprovet? Nja, jag vet inte riktigt vad man ska kunna... Sen kommer jag inte på mer, så det kan inte vara så akut.

Mellan äkta och falsk

Du sa rädslan den går över
Men den där oron stannar kvar
Den gör mig tveksam när du behöver
Snabba avslut, snabba svar
Du sa rädslan pendlar långsamt för oss

Mellan äkta och falsk
Mellan sanning och lögn
Vi är idioter


Och jag glömde vad jag såg

Dagens historielektion handlade om Hitler och rasbiologi.  Visst, det är det viktigt ämne, men efter att ha behövt älta det under stora delar av skolåren så är jag less. Det hade kanske varit lite mer intressant om vi hade kollat på några andra sidor och aspekter, men vi fick (som vanligt) bara samma gamla fakta. Sen på slutet tänkte läraren att det var dags att väcka oss från vår dröm att Sverige är perfekt och har alltid varit det. Men jag undrar faktiskt hur många det är som har lyckats missa att Sverige var lite kär (och framstående) i idén om rasbiologi. Men allvarligt talat, visste vi bättre? Darwinismen yrade och det var nog lätt att tro att eftersom människan är ett djur måste ju samma sak gälla oss. Men vi människor lär oss inte, men samtidigt försöker vi bättra oss. Det var inte alls många år sedan som svenska museer lämnade tillbaka skelett av auberginer som snoddes när vi ville kolla upp varför det var så mycket stohoj i Australien.
Varför gjorde folk som de gjorde? Antagligen för att de kunde.

Last christmas..

Okej, jag vet inte riktigt hur det här gick till. Det är vecka 48 och det är nu och de kommande tre veckorna som allt ska in, men jag är inte ens stressad. Det är liksom lugnt. Jag har inte ens börjat med historian (jo, jag har skrivit ½ sida) och jag är inte ens orolig trots att den ska in nästa vecka. Jag undrar om jag kommer vakna en morgon nästa vecka och vara helt panikslagen. Den dagen, den sorgen.

Men tänk hur underbart det kommer bli med jullov. Underbart!

Som en motorväg av ljus

Jag läser väldigt många bloggar. Överraskande många är bloggar som jag inte alls förstår varför jag läser dem. De är skrivna av bloggare som faktiskt tror att de gör en skillnad. De är i säkert 99% av fallen tjejer som skriver om kvinnoförtryck. Om någon har lyckats lära känna mig genom åren så vet ni att det är en diskussion jag hatar. Det är bara så otroligt uttjatat. För några år sedan var det helt okej att kalla sig själv feminist, alla gjorde det, män som kvinnor. Sen kom fi in i bilden och förvandlade feminism till mansförtryck. Det är bara hyckleri, allt det dom säger.
Jag känner mig i alla fall inte förtryckt, diskriminerad eller förnedrad. I själva verket har jag (som så många andra tjejer) blivit favoriserade av t.ex. lärare. Vi tjejer är ju så söta och oskyldiga, självklart var det inte Fannie som kastade blöjpulver på Någon, nejnej.

Det här var inte så konstruktivt eller så, men blogginlägg ska inte vara det. Så det så.

Herregud, min blogg är så ful att jag måste sluta förhandsgranska för att inte dö av fulheten.

Du har fel

Ja, idag så upptäckte jag att mitt leg går ut idag, weii... Egentligen så har jag vetat att det går ut 25 november i ungefär ett år nu, men jag har liksom aldrig kunnat tvinga mig själv till banken. För det första så visste jag inte ens att man kunde förnya leg på banken. Det känns bara som om man kan betala saker där, men tydligen så kan man det. Jaja, så jag gick dit, köade i evigheter och fick till slut viska fram mig ärende (disken var väldigt nära väntstolarna) och fick veta det ganska uppenbara. Man behöver ett foto med sig. Det hade ju inte jag. Jag går inte precis runt med bilder på mig själv, jag är ju så fotogenisk.

Ja, problemet nu är att jag inte hann fixa ett foto innan banken stängde, så nu är jag legitimationslös. Det känns inte så kul. Speciellt inte eftersom jag nu måste till polisen eller skatteverket för att få ett nytt.

Så ett tips: kolla när ert leg går ut och glöm inte bort att förnya det.

En tröst är att jag är knappast kan vara den första segisen.

Sen kom ingenting

Nu bloggar jag ju igen, kunde inte hålla mig undan så särskilt länge. Man vet att det har gått för långt när man börjar blogga i huvudet. Men nu är jag alltså tillbaka, och på blogg.se nu :O Ja, haha. Jag har skjutit upp det här med bloggdesign så länge, får stå ut med den här fula.

RSS 2.0