fuffypuff

Det känns så himla deppigt just nu. För det första har min mellanslagstangent gått sönder. Eller den funkar, men den är helt intryckt så det känns inte ens som om man trycker på en tangent, så jag gör en förvånad paus efter varje gång eftersom jag inte har hunnit fatta att jag faktiskt har tryckt på en tangent. Sen så ska uppdraget i RK in den 27de, och jag har fortfarande inte börjat. Just nu känns det som om jag inte kommer att börja, haha. Felet är att man måste få MVG för att kunna få det i slutbetyg. Får man IG, ja, då är det helt kört. För att göra situationen ännu bättre så är jag sjuk. Livet suger.

Kommer nog att orka gå till skolan imorgon, så jag kanske kan lära mig något i kemin. Haha, vem försöker jag lura? Jag tänker inte ens lyssna på Error, han existerar inte för mig. Han rättade ett stavfel i min labbrapport, jag hade råkat skriva skillsmässa. Och det komiska är att han kan inte skriva alls, så jag tänker ta med mig röd bläckpenna till provet på torsdag och rätta allt jag tycker är fel. Rättvist ska det vara.

Är sjuk, weii. Tog svinisvaccinationen i torsdags kväll och min kropp gillade inte riktigt den. Hade feber, huvudvärk och så otroligt ont i armen under NP i fredags. Gick hem och sov typ ett dygn, sen mådde jag lite bättre. Får se om jag orkar gå till skolan imorgon.

Jag och Martina pratade idag om att vuxna inte ska klaga över att dom är stressade och har mycket att göra, för dom vet inte vad dom pratar om. Idag är min "arbetsdag" 14 timmar, och det störda är att jag tycker att det är ganska slappt. Jag är nog klar vid 12-tiden, så jag kommer kunna sova lite mer än jag brukar. Jga börjar inte förrän 12.30 imorgon så jag kan sova till sju! Okej då, halv sju.
Det jag undrar över är hur många vuxna skulle tolerera 14-timmars arbetsdag. Tänk att komma hem vid 6-tiden och ha fritid! Kunna se på tv, umgås med någon eller kanske städa (kollar runt i mitt stökiga rum)

Jag önskar att jag kunde få Matildas dygn. Det har tydligen 27 timmar och jag skulle liksom behöva tre extra.

Läste Mandas blogg och där hade hon en dikt. Tyckte om den så.. Ja.. ;P

One night I dreamed I was walking along the beach with the Lord. Many scenes from my life flashed across the sky. In each scene I noticed footprints in the sand. Sometimes there were two sets of footprints, other times there were one set of footprints.

This bothered me because I noticed that during the low periods of my life, when I was suffering from anguish, sorrow or defeat, I could see only one set of footprints.

So I said to the Lord, ”You promised me Lord, that if I followed you, you would walk with me always. But I have noticed that during the most trying periods of my life there have only been one set of footprints in the sand. Why, when I needed you most, you have not been there for me?”

The Lord replied, ”The times when you have seen only one set of footprints in the sand,
is when I carried you.”

Idag kom det en almanacka i posten till typ mamma. Det var bara bilder från Jämtland och ösd i den, och jag fick världens hemlängtan. Det är faktiskt lite konstigt. Jag gillar inte ösd så särskilt mycket, och jag har inte speciellt många som jag saknar där uppe. Eller nej förresten, jag stryker det där sista. Såå.. Jag vet fortfarande inte när jag ska dit, har inte varit där på ett (två..?) år.

Köpte en tekopp idag. Trodde att mamma skulle få en hjärnblödning, alternativt "tappa" en av mina gamla koppar i golvet. Inget av det hände, men imorgon kanske..

Herregud! Oh, my God! Mon Dieu! Ja, det kräver tre språk för att uttrycka det här. Det är så kallt ute. -1 till -4 enligt DN, -5 enligt yr.no. Var har jag mina vantar? Halsduk? Vinterskor? Jag är inte beredd på det här, jag kommer dö på väg till skolan. Det var ju jättekallt igår och då var det typ 5+. Det skulle iförsig inte göra så mycket om jag dog eftersom jag har prov i svenska.

Skriver önskelista och ångrar att jag föreslog att vi skulle avskaffa julklapparna. Den där dagen i nian kändes det bara för mycket, så jag råkade säga något i frustration och vips så har vi inte haft riktig jul på... tre jular..?

Jag knarkar Kent dygnet runt. Jag somnar t.o.m med Herr Poddis på. Jo, idag kom jag på att Herr Poddis är rosa. Alltså Herr Poddis är ju en herr, men han är rosa. Jag har haft honom i typ två år, så det är talangfullt att jag upptäckt det nu.

Det här har varit världens sämsta dag. Seriöst! Först sov jag alldeles för lite, sen började vi jättetidigt, sen misslyckades jag med att plugga till svenskaprovet och kunde bara tänka på hur dåligt det kommer att gå, sen hade vi matte och test och jag misslyckades så grovt att jag inte ens skrev något (ännu mer pinsamt, i slutet sa läraren att man skulle lämna in även om man inte hade skrivit något och kollade rakt på mig), sen var det fysik och vi fick tillbaka proven och jag fick g. Livet suger! Men i min störda värld har jag fortfarande rätt. Den dagen jag börjar tro att jag har fel kommer jorden gå under. Eller typ i alla fall..
Sen har jag upptäckt att jag är otroooligt dålig på alfabetet. Jag skulle hitta G och letade vid M.

Och jag vet jag har rätt, jag har rätt, du har fel.